Blir lite trött..

.. på dessa rubriker i media om hur dåligt svenska psykvården fungerar måste jag ju säga!
I en av kvällstidningarna har de nu en serie med artiklar där folk får tycka och tänka till om just hur dålig vården är.
Inte många ord i positiv mening, hur många som faktiskt får hjälp, nej bara en massa skit rent ut sagt.
Det jag blir som mest förbannad på är artikeln med rubriken Psykvårdens svek kostade dem livet!
Japp visst är det så! Vi som jobbar inom vården tar livet av folk! Inget eget ansvar på den egna individen behövs, allt är vårdens ansvar... hmm...
De flesta verkar tro att psykvården kan utföra mirakel för att alla ska må bra. Det vården kan erbjuda är bl a verktygen för att må bättre, få personen att komma till insikt och andra tankar, men att sedan använda de verktygen (läs strategier) måste väl ändå vara upp till individen själv?
Ska vården låsa in alla som är suicidbenägna? Jag kan förstå att en del anhöriga tänker så, men hur bra mår personen i fråga av det i längden? 

Att vara anhörig till någon som mår dåligt är inte lätt, tro mej jag vet, man kastas ständigt mellan olika orosmoln och man vill ju inget hellre än att hjälpa personen att må bättre. Tyvärr så hjälper inte alltid både den kärlek och allt stöd personen får, den mår fortfarande lika dåligt.
Varför kan man undra? Ja, hade den frågan ett svar skulle ju ingen behöva må dåligt.

Alla vuxna individer har ett eget ansvar för sin hälsa, såväl fysisk som psykisk. Man kan skita i att ta emot den hjälp som erbjuds och välja att må dåligt.
Det är så lätt att tänka att alla andra, anhöriga och vårdare ska ändra på saker som gör att man mår dåligt, men vissa saker måste man helt enkelt ta tag i själv.
Om man inte ändrar på något kan man förvänta sig samma resultat!

Jag vet vad det innebär när någon nära anhörig väljer att inte leva längre! Jag vet vilken sorg, vilken frustration, ilska, och ångest det skapar. Allt för väl vet jag det!
Man söker svar på sina frågor, kunde vi gjort nåt annorlunda? Kunde inte vården hindrat henne?
Man vill hitta någon som bär ansvaret.
Det ansvaret vilar varken på vården eller anhöriga. Det är inte någon annans fel när någon väljer att ta livet av sig. Det valet vilar helt och hållet på individen själv.